27.6.12

Kirklukuntie - den roliga vägen

Kirklukuntie. Läs ordet några gånger. Kirklukuntie. Kirklukuntie Kirklukuntie. 


Jag hade besök av en fransk familj bestående av en vuxen kvinna, en vuxen man och fyra barn i åldern 4-12 år. Kvinnan i familjen fotade vägskyltar bara för att de finska vägnamnen var så roliga. Hon hade ingen aning om betydelsen av vägnamnen. Inte jag heller då det gäller Kirklukuntie. Har du? Jag tycker det låter som om några bokstäver har fallit bort och inte som någon riktig finska. Kanske finskan inte alltid är så rolig. Roligt är det i alla fall att någon tyckte att finska språket ser roligt ut - lite som motvikt till alla de finska melankoliska låtarna som finns, men som tyvärr ju ändå låter melankoliska, hur rolig än texten skulle se ut. Eller kanske det beror på varifrån personen som sjunger den finska låten kommer?! :) 

Mannen i familjen njöt särskilt mycket av att höra vissa personer prata franska. Det handlade om vissa personer som inte har franska som modersmål. Njutningen berodde på hur personerna uttalade franska och hade ett samband med från vilket land personerna kom ifrån (exakt varifrån vet jag inte). Han frågade också mig och Kalle om vi har varit med om något liknande när det gäller finska språket. Jag kan ju vara glad att någon försöker prata finska (eller svenska), men det ligger ju helt andra faktorer bakom den glädjen. Hur är det med er? Njuter ni speciellt mycket av att t.ex tyskar pratar svenska? :) Eller när en rysk pratar finska? Så där så att det riktigt är otroligt skönt för era öron. Ja, det lät ju lite som en musikuppelvelse när han pratade om hur bra det lät att höra när vissa personer pratar franska. :).

Hela familjen var helt otrolig! De hade varit på resa i två månader och beräknade att hela resan skulle ta ett år. De cyklade, sov i tält och hos en massa olika människor under sin färd. I slutet av resan skulle de lämna sina cyklar någonstans.

De brukade be värdarna/värdinnorna att nämna  ett vackert ord (samt tre saker de skulle ta med sig på en resa). Jag fick ordet som den föregående värden eller värdinnan hade skrivit: iloinen - joyeux (glad) i form av en träbit. Någon kommer att få mitt ord.





- Viola

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar